Idag har jag varit upptagen med att hantera jord på många
olika sätt. Jag har också sett vilka resultat det kan få. Jag är fascinerad av
Jimmy Björk som hjälper mig att skulptera fram grusterrasserna på den nya lilla
amfiteatern i Stenby trädgård. Där skall en fältlägerliknande scenografi göras
som anstår Kung Ladulås.

Tillsammans såg Jimmy och jag hur det redan fanns olika
formationer i terrängen vilka var embryon till terrasser som passar in i
naturen. Han kom med sin grävmaskin och skopa. Under några timmar stod jag och
njöt av att se hur han hanterade den till synes klumpiga maskinen. Det var
faktiskt som att iaktta en skulptör i arbete när han ur jordmassorna skapade
ett vackert system av terrasser som planerat. Han är väldigt kunnig och kreativ
med känsla för form och struktur. Lekande lätt med jättemaskinen som redskap
formade han jordmassorna med skopan som vore den en smörkniv. Egentligen borde
man ha inbjudit en publik att ta del av denna spännande performance som blev en
installation.

Mellan repetitioner, städning, telefonsamtal och möten
arbetar jag frenetiskt med min trädgård. Men
ju mer jag gör eller får hjälp med desto fler ställen bör åtgärdas.
Trots att min tomt är ganska liten tycks den aldrig ta slut. I alla fall blev det
för mycket spring, lyft, krypande och krökande (av ryggen). Så mitt under ett
möte med Lotta, vår sminkös, fick jag det värsta krampanfallet någonsin i
låret. Jag höll faktiskt på att svimma. Jag fick rådet att ta magnesium vilket
jag nu gjort. Men muskeln är fortfarande mycket öm och stel (råd mottages gärna
hur man får bukt med muskelkramp. Jag är rädd för ett nytt anfall).

Idag är det alltså mycket kring kroppen, det praktiska och
jordiska. Kenneth Berger skriver i sin kommentar om vår längtan efter
paradiset. Rotandet i jord och grus som jag just nu uppslukas av är väl i
grunden betingat av denna längtan. (Eller ett sätt att hålla rastlösheten på en
armlängds avstånd).

För min inre syn ser jag trädgården blomstra, underbart
välsmakande grönsaker, bär och frukt mogna. Doftande rosor och porlande vatten.
Viloplatser för meditation och samtal. Men ju fler sittplatser jag åstadkommer
desto mindre tid får jag att sätta mig ner.

Beträffande Jimmys grävskopa på spelplatsen är den en följd
av min vision om en inbjudande och vacker plats i naturen där människor möts
och tar del av berättelsen om Kung Ladulås och de som levde i hans medeltida
värld.

Jag ringde till Kenneth och tackade för hans sensibla inlägg
om naturens skönhet, vemodet och själens obotliga ensamhet. Men han är också
praktisk och händig. Jag frågade om han ville hjälpa mig med en
bevattningsanläggning till mina odlingslådor. Jag vet att det i så fall kommer
att fungera bra. Han har redan gjort en i sin egen trädgård i Tyskland. Vilka
härliga bönor, grönsaker och frukter jag blev serverad varje dag under mitt vinterbesök
där! Källarförråden med egna trädgårdsprodukter tycktes outsinliga. Ett högst
påtagligt kulinariskt paradis! Jag önskar verkligen att alla hade rätten och
tillgången till allt det paradisiska som jorden ger oss.

Nu ska jag se en operaföreställning på TV, ett lämpligt
avslut på en mycket jordig dag.